Vi må passe oss for ikke å være lunkne og egoister

Jeg tror bønn er viktig, spesielt i vår tid. I de siste tider så skal kjærligheten bli kald, står det. For å ikke bli kald så må vi holde oss nære Jesus.  Holde blikket på  Jesus og leve det livet Jesus kaller oss til.  Gjerningene vi gjør skal være ferdiglagde. Vi skal være greiner på vintreet og bære frukt som er god. Da er vi på rett plass. Jesus advarer oss i Åpenbaingsboken om at vi ikke må være lunkne.

Fra Åpenbarings  boken 3:

14 Skriv til engelen for menigheten i Laodikea:
Dette sier han som er Amen, det trofaste og sannferdige vitnet, opphavet til alt som Gud har skapt:
15 Jeg vet om dine gjerninger – du er verken kald eller varm. Om du bare var kald eller varm! 16 Men du er lunken, ikke varm og ikke kald. Derfor skal jeg spytte deg ut av min munn. 17 Du sier: «Jeg er rik, jeg har overflod og mangler ingenting.» Men du vet ikke at nettopp du er elendig og ynkelig, fattig, blind og naken. 18 Derfor gir jeg deg det råd at du kjøper gull av meg, renset i ild, så du kan bli rik, og hvite klær som du kan kle deg med og skjule din nakne skam, og salve til å smøre på øynene dine, så du kan se.

Av pave Franc

Alltifrån salongkristna, papegoja-kristna eller ljumma kristna – till kategorin kristna som man ska se upp för, varnade påven Franciskus för en ny typ: parkerade kristna. Under sin morgonmässa i Sankta Martas kapell på tisdagen kommenterade påven Franciskus Hebreerbrevet, och uppmanade Kristi efterföljare till att vara modiga och ivriga, under sin trosvandring.

De lata kristna har stannat upp, konstaterade påven Franciskus, för dem är kyrkan en vacker parkeringsplats. Men det kristna livet kräver mod. Mod och iver måste vara vår inställning till livet, som de som tränar på arenan för att vinna.

Men läsningen talar också om lättja som är motsatsen till mod. Det är att leva i kylskåpet, sammanfattade påven, så att allt förblir som det är:

«De lata kristna är kristna som inte har lust att gå framåt, kristna som inte kämpar för att göra förändringar, nya saker som skulle görs alla gott. De lata kristna har parkerat som om kyrkan vore en fin parkeringsplats. Och när jag säger kristna menar jag både lekmän, präster och biskopar… Alla. För dem är kyrkan en parkeringsplats för livet med alla möjliga garantier. Det får mig att tänka på som mina morföräldrar sa till oss barn: ”Se upp för det stillastående vattnet, det som inte rinner, det är det första att bli fördärvat.”

Det som ger de kristna mod är  hoppet, medan de lata kristna inte har något hopp, de har gått i pension. Det är trevligt att gå i pension efter många års arbete, men, varnade påven, att tillbringa hela livet i pension är tråkigt.  Hoppet är ankaret att klammar sig fast vid när man kämpar i svåra stunder:

«Detta är budskapet i dag: hoppet, det hopp som inte sviker, som når bortom, hoppet som är ett ankare för våra liv. Vi har kastat ankare, och håller i kedjan, men handlingskraftiga på väg. Detta är vårt hopp. Inte att hålla fast vid ankaret och kämpa för att nå himlen. I de vardagliga kamperna är hoppet horisontens dygd, i motsats till att sluta sig. Kanske är det den dygd som är svårast att förstå, men även den starkaste: att leva i hopp, att leva på hopp, alltid med blicken modigt framåt.

Livet är inte gratis, vi måste ha modet att uthärda. Även modiga kristna faller, och gör fel. Alla som vandrar framåt faller medan de som står still tycks vara felfria. Ibland är det så mörkt att det är omöjligt att gå, då måste man stå ut, med uthållighet.

Avslutningsvis inbjuder påven Franciskus till rannsakan om vi är kristna med slutna  horisonter, eller om vi i svåra stunder har modet att vara öppna för hoppet som inte sviker…. Eftersom Gud aldrig sviker.

Må Herren ge oss nåden att övervinna vår egoism, för parkerade kristna är egoister, som bara ser sig själva. De lyckas inte höja blicken för att se på honom.

hentet fra  Vatikan radioen

 

Reklame
Publisert i Uncategorized | Legg igjen en kommentar

Den store dagen

Husker denne her sangen godt fra ungdomstiden, og vi gråt og syns så synd på den eldre moren som ikke fikk besøk på bursdagen sin. Dessverre er det mange eldre som har det vondt og ikke får så mye besøk. Det er så veldig trist. Skulle jeg hadde litt mer krefter slik at jeg kunne besøkt noen eldre. Må Gud være med de eldre og gjøre så de kan få det bedre.

Publisert i Uncategorized | Legg igjen en kommentar

La meg se deg, Jesus

Det var en sang som kom til meg som jeg sang som liten. Denne:

Peter fikk på vannet gå
da han så på Jesus.
Paulus seirende fikk stå
da han så på Jesus.
Sakkeus var en liten mann.
Opp i treet klatret han.
I hans hjerte lå en brann:
“La meg se deg, Jesus”!

Jeg syns den sangen sier så mye. Når Peter så Jesus gå på vannet så klarte Peter å gå på vannet da han så på Jesus. Paulus som fikk endret hele livet sitt da han fikk se Jesus, og Sakkeus som lengtet etter å se Jesus og som lengtet, men som også fikk se Jesus.

Jesus som er:

Herren min fred

Herren er alltid hos meg

Herren min rettferdighet

Herren rettferdiggjør, helliger og avskiller meg

Herren helbreder meg

Herren mitt seierbanner

Herren min Hyrde

Herren min mester

Herren den høyeste

Herren min skaper

Herren gir overflod

Om vi tar hvert av de navnene Jesus er og ser på Jesus og takker han for hva han er, og samtidig prøver å være stille, og bare betrakte Jesus for den han er, så vil Jesus være der for oss, for han er «Herren er alltid hos meg»  Jehova Shammah

Uansett hva vi trenger så står Jesus der, og han vil hjelpe oss. Han har makt til å gjøre det. Og tettere vi står Jesus, mer ser vi at han vil gjøre det.

Når jeg ber så prøver jeg å se på Jesus. Jeg søker blikket hans. Er stille innfor Jesus og lar han vise seg for meg. Mer vi ser av Jesus mer vil vi lengte etter han. For  han er jo så god.

Man kan be til Jesus ved å være helt stille innfor han. Bare lengte etter mer av han. La han bli større i vårt indre.

Hva vi kan lære om bønn og kontemplasjon  fra Katarinasøstrene

Kontemplasjon

Bønnens høyeste uttrykksform, dens endemål er kontemplasjon: å «se» Gud i bønnen. I meditasjonen tenker vi bevisst på Gud og hans verk. I kontemplasjonen betrakter vi. Vi lar vårt indre blikk hvile i Gud. Vi behøver ikke si noe, bare se. Likesom vi kan la blikket dvele ved et vakkert landskap, slik kan hjertet dvele ved Gud i stillhet, glede og fred. Gud er nok, og vi behøver ikke søke noe annet ut over ham. Vi står ved målet. Vi er til for Gud. Det er i dette «uutsigelige» samvær at vi best lærer å kjenne Gud, slik gode venner ikke behøver å si hverandre noe for å være sammen, og slik disiplene var hos Jesus, dvelte hos ham. Selv om vi bereder grunnen for denne bønnen gjennom meditasjon, oppleves den like fullt hver gang som en gave, ren og uformidlet. Spesiell begavelse, et asketisk temperament, er ingen forutsetning, da heller et åpent og enkelt sinn som hos saligprisningenes mennesker: De ydmyke, de fattige i ånden, de fredsæle, de rene av hjertet – «for de skal se Gud» (Matt 5,8).

Hentet herfra: Om bønn

Publisert i Uncategorized | Legg igjen en kommentar

Mary, did you know

Publisert i Uncategorized | Legg igjen en kommentar

Bønn av moder Teresa

Bønn av moder Teresa:
Hjælp mig at udtrykke din velduft, hvor jeg end går
Overvæld min sjæl med din ånd og dit liv
Gennemtræng mig og tag bolig i mit væsen
Så mit liv kan være blot et stråleglans af dit
Lys igennem mig og vær i mig så hver en sjæl
Jeg møder kan mode dit nærvær i min sjæl
Lad dem se op og ikke mere se mig
Men kun Jesus.

Bliv hos mig, for da vil jeg skinne ligesom du skinner,
Og være lys for andre
Lyset, O Herre, vil udgå fra dig
Intet vil være fra mig
Det vil være dig, der skinner på andre gennem mig.

Lad mig prise dig, som du vil have det,
Ved at skinne på andre omkring mig
Lad mig prædike for dig uden at prædike, ikke med
Ord men med eksempler
Med den dragende kraft,
Mine medfølende gerningers påvirkning
Den åbenbare og fuldstændige kærlighed mit hjerte bærer til dig.

Amen

Publisert i Uncategorized | Legg igjen en kommentar

Hello world!

Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!

Publisert i Uncategorized | 1 kommentar